tisdag 15 september 2009

"Size matters, eller Storleken på mattan" av Sara Ullman

För några år sen i London mötte jag min drömkvinna i Sohos klubbliv. Ca en kvart efter att vi hälsat på varandra där vi stötte ihop på dansgolvet satt vi i en taxi hem till henne. Drömkvinnans vän satt skrockande i framsätet och kommenterade vårt nästan desperata hånglande och sin kompis med orden ”She ate her first pussy a week ago and now she can’t get enough” på kraftig irländsk accent. 

Drömkvinnan ville duscha av sig klubbnatten när hon kom hem och efter en stunds pirrande väntan på hennes säng öppnas dörren till duschkabinen, ut strömmar vattenånga, drömkvinnan sträcker ut sin arm och frågar med len stämma ”Don’t you wanna join me?” Well, Hell yeah! 

Inne i den trånga kabinen kysser vi varandra långsamt och ömsint med vattnet strilande ner över våra nakna kroppar men med ens jag går ner på henne blir hon vansinnigt vild och ett helt liv av tillbakahållen attraktion till kvinnor visar sig nu tydligt. Hon föser mig ut ur kabinen, ner i sängen, båda fortfarande dyblöta och… resten av vårt himlastormande sex får ni föreställa er själva! Dum, eller snarare blyg som jag var tog jag inte hennes nummer när vi sa adjö och godnatt vid hennes busshållplats och än idag undrar jag över vad det kunde blivit av det hela om vi hade fått ligga fler gånger. (Det här är alltså inte ett blogginlägg i vanlig mening utan snarare en efterlysning: Does anyone know a tall, blonde Joan from Great Britain who in 2005 moved to Florida to study? Maybe something to do with economy…)


Det jag beskriver ovan är mitt livs bästa one-night-stand och kanske en av mina bästa sexuella upplevelser någonsin och detta, hör och häpna i sällskap av en väldigt liten snopp. Eller vad säger jag, det var ju ingen snopp alls inblandad! Inte ens i gummi, ve o fasa! Vilket alltså leder mig in på ämnet:
En bekant och jag kom nyligen osökt in på fenomenet att tända på personlighet och inte det fysiska eller psykiska könet. (Varför inte en barbröstad person med rakat huvud och fitta? Eller någon med både penis och tuttar?)
”Om två bisexuella kvinnor lever ihop saknar de väl en kuk i det långa loppet?” var frågan hen ville ha svar på. ”Nej.” tyckte jag. Det är väl klart att folk har individuella preferenser och att vissa saknar kuk, andra hängbröst och en tredje en partner som har vett att städa undan hårstrån i handfatet. Men att en kuk per automatik skulle saknas där den inte finns…? Min vän hävdar dock bestämt att det ska vara en penis inne i slidan för att en ska känna sig ”som ett” - för att en ska ”smälta samman”.

Det är något underligt och oreflekterat över det där med kuken på piedestal och jag som humanist förespråkar ju en kritisk hållning till allt och uppmanar därför till eftertanke kring ett par frågor;

Är begreppet ”att vara ett” fysiskt? Hur skulle asexuella kunna känna sig ”som ett” med någon? Är den som väljer att leva med en man som har mindre penis ständigt otillfredsställd? Om de flesta kvinnor har svårt att komma vaginalt, varför är penetration viktigare än t.ex. oralsex? Kan det finnas föremål som bättre än en mänsklig penis tillfredställer slidgången och isåfall vilka?

Finns det bögar som, precis som många andra, tycker att det är obehagligt att ha hårda föremål i analen? Hur många sätt kan du komma på att sexuellt tillfredställa någon utan en kuk/dildo i vaginan/analen? 

Många svåra frågor och varför försöka besvara dem när allt ju är bra som det är? Det finns kukar och det är skönt att bli penetrerad av dem, varför inte bara lämna det där? Eller kan det vara så att detta ger onödig prestationsångest för män med erektionsproblem eller sk små snoppar? Och att detta kuk-tänk tom kan sätta stopp för fantasin i sexlivet? Och befästa destruktiva, eller iaf begränsande könsroller? 

Jag ställer ganska retoriska frågor, som ni märker. Men det betyder inte att jag tycker mig ha självklara svar utan är snarare en inbjudan till detta mitt hårklyveri. Kommentera och hjälp mig tänka vidare!

Angående ämnet, som enligt mig behandlar både könsroller och ideal vill jag avslutningsvis citera ett utdrag ur ”Egalias döttrar” (G. Brantenberg, Pax förlag). Jag ger er här bara en kort inblick i Gerds parallella verklighet; i landet Egalia där män ska vara knubbiga med små penisar och ha tjusiga lockar i skägget.

”Så la hon sig grensle över hans lår. Hon var våt. – Är du svennis? Viskade hon. – Ja, viskade han tillbaka. […] Petronius kände hennes hand ta tag i hans penis. Hon höll hårt medan hon rörde sig mot hans lår, fortare och fortare. Hon tog hans hand och la den mot sig. Det var vått och konstigt. Han visste inte vad han skulle göra av fingrarna. – Nej, inte där. Där, sa hon och flyttade hans hand lite. Han kände en tapp. Ja, där, sa hon. Ja, ja… Hon rörde sig fortare nu, greppet om hans penis hårdnade. Han fick lust att skrika, men befruskade sig för att inte störa hennes extas. Hon virvlade upp och ner över honom och han höll på att tappa kontakten med tappen flera gånger men fann den igen. Plötsligt blev greppet dubbelt så hårt. Han skrek till och hon sjönk ner över honom.”

Personligen har jag sexuellt känt mig ”som ett”, dvs. alldeles ohyggligt tillfredsställd och i samklang med varann (mitt lexikon), med tre personer i mitt korta liv: drömkvinnan, en karl med erektionsproblem och en tredje med kukmått 20x16 – kan ni se nåt samband?

4 kommentarer:

  1. Det som du sa min vän; Det finns kukar och det är skönt och bli penetrerad av dem... hmm, kanske får prova det nån dag själv... :)

    Men vafan, bara man sätter ett fett leende på varandras läppar så spelar det väl ingen roll om det finns 1, 10 eller ingen kuk i bilden?

    SvaraRadera
  2. Du borde skriva sexnoveller Sara - inledningen är ju het! <3

    Jag grubblar på en sak:
    "Alldeles ohyggligt tillfredsställd" som din privata översättning av "som ett"-begreppet skulle nog inte din väninna hålla med om, eller? Jag tror att hon skulle mena att den djupa penetrationen (av en penis i slidan) tillsammans med en tät omslingrande omfamning, emotionellt engagemang, kärkek, kyssar, etc skapar en slags utsuddande av identiteten och ett ihopsmältande av rörelser som hon helt enkelt inte kan föreställa sig att hon skulle kunna känna med fingrar eller en strap-on eller analt eller... ja, helt enkelt bara vid heterosexuell omfamning med penis i slidan och ansiktena vända mot varandra, kan hon föreställa sig att man kan nå detta tillstånd av sammansmältning.

    Och det kan man ju förstå. Det är ju så det skildras i populärkulturen! Och det finns vissa fördelar med att ha ansiktena mot varandra, förstås. Inte minst för att kyssar och slick kring läppar, hals och bröst gör att man lapar i sig mycket feromoner och involverar spegelneuron i hjärnan som gör att man speglar varandras känslor. Och visst är det något speciellt att i den situationen som man vara hård och känna hur man tränger djupt in, men givetvis kan man uppnå samma koppling samhörighet också utan en styv kuk inblandad, precis som du skriver. Säkert inte alla, men den som frigjort sig från sina föreställningar om hur det "måste vara" för att vara riktigt bra, har nog förutsättningar att kunna få uppleva känslan oftare.

    MEN: Vad gör den känslan så speciell? Kan man inte bara knulla först, ha jävvvligt het och kinky sex tillsammans i en uppsjö av ställningar, komma tills man är nöjd, och sedan EFTERÅT ta och kura ihop sig, småpussas och känna att man "är ett med varandra"? Skulle det vara sämre sex? Vad tror du att din väninna skulle svara?

    SvaraRadera
  3. Och som tur är kan även två kvinnor ha ansiktena vända mot varandra under sex!

    Dessutom tror jag inte många kvinnor saknar känslan av att bli hård och tränga djupt in ;)

    SvaraRadera